Sverige-Romme Alpin

Då är det nytt år och vi lämnar ett år som varit ganska tufft och hoppas vardagen snart ska likna något mer normalt och det här året. Jag sitter och drömmer om vår nästa resa utomlands och vi tittar ständigt på nätet om vad som händer och vilka regler som är för stunden. Så vi sitter med en lång lista på våra framtida resmål.

Efter många avbokningar av resor under 2020 och ingen direkt semester så kryper det i kroppen att få göra något roligt och aktivt. Efter många funderingar och avvägningar om vi vågar åka valde vi att ta en tur till Romme Alpin som inte ligger så långt iväg från Stockholm.

Direkt efter jobbet, glada och förväntansfulla hoppade vi in i en färdigpackad bil. En natt kräver inte så mycket packning 😉

Vi var framme efter 3 ½ timme och jättehungriga. Nu var de så snälla på Lodgen att trotts att sista sittningen var klar 15 minuter tidigare så fick vi smita in i restaurangen och äta Buffé. Nu fick vi äntligen sätta oss ner och inandas atmosfären.
Vi ser att det är väldigt mycket mindre med folk. Det känns som folk i det stora hela är noggranna med avstånd till varandra. Och de hade gjort en väg ut och en väg in till bufférummet där man tog handsprit innan ingång.

Jag satt med fasa och tittade på ett litet barn som hade ett mjukdjur i form av en elefant lika stor som hon själv och som hon sprang runt och släpade på hela golvet i hela restaurangen. Jag kanske är lite känslig men den hade inte kommit in hemma hos mig innan den var tvättad.

När vi var klara satte vi oss en stund i Lobbyn, men det blev inte så länge då allt stängdes ner 20:30.

Vi gick till rummet, tittade på tv och somnade ganska snabbt efter arbetsveckan.

Lördag morgon, kommer inte ihåg när jag senast sovit så gott. Var tvungen att fota säng madrassens varumärke så jag eventuellt kan skaffa ny hemma.
Har vaknat småstunder under natten och hört att de jobbat hårt ute i backarna med sina maskiner och skotrar.

Vi åt den efterlängtade buffé frukosten, fixade våra åkpass, packade ihop vårat rum och sen ut i backarna. ÅÅÅ... som vi längtat!

Jag märkte snabbt att mina fötter inte var glada. Tårna domna bort, fick stickningar, värk och det brände.
Katastrof, men jag visste att jag någon gång hört att man kan custom fixa sina pjäxor men jag vet inte hur.
Vi åkte ner till skidshoppen och första killen visste inget om detta men bad oss komma tillbaka när en annan kollega var tillbaka som hade mer erfarenhet.
En timme senare kom jag ut med specialgjorda sulor och nu var mina fötter glada igen.

​ -9°C, perfekt snö, lagom med folk, utrustningen sitter bra.
Nu åkte vi om och om igen tills backarna stängde och vi började köra hem igen.
Ett stort leende på läpparna och vi myste och kunde inte sluta prata om vilken fantastisk dag vi haft.