DIVING AND TRAVEL
  • Hem
  • Blogg
  • Om mig
  • Foton
  • Kontakt
  • CW.art
  • English/Engelsk version

Blogg
google.com, pub-5715385618672998, DIRECT, f08c47fec0942fa0

Picture
google.com, pub-5715385618672998, DIRECT, f08c47fec0942fa0

Spöknät och plast i haven

4/11/2020

0 Comments

 
Varje minut tippas en lastbil fylld med plastavfall i våra hav.
Det kan ta upp till 100 år för en plastmugg att brytas ner.


När man dyker är det inte bara vackra bottnar och fantastiska djur man får se, utan i det dolda under havets yta är det mer än så.

I alla tider har människan valt att dumpa saker av alla de slag i havet i tron ”att det som inte syns finns inte” och problemet är ur världen, åtminstone för stunden!
Nu vet vi alla att det inte är så och efter generationer efter generationer har det blivit ett allvarligt problem.

Det finns många former av nedskräpning. Kemikalier, läckande båtar, plast, föremål mm.

En allvarlig nedskräpning är det man kallar Spöknät eller spökgarn och är ett jätte stort problem i våra hav.

 Det är övergivna fisknät som det fastnar fiskar, fåglar, valar, sälar, sköldpaddor och andra havslevande djur i.
Dessa nät  är gjorda av nylon och andra syntetmaterial och kan driva runt i flera år i havet och vållar enorma skador.
Det kan ta upp till 600 år för nät och fällor att brytas ner då det är gjort av plast, vilket betyder att det är dödsfällor med en utdragen och plågsam död med kvävning eller svält för många djur.

Fiskeindustrin tappar eller lämnar ungefär 640 000 ton utrustning varje år i havet.
(Eller 52 000 tvåvånings bussar fyllda med fiskeutrustning).  
De som fiskar illegalt dumpar sina nät för att inte upptäckas.
Över 100 000 djur dör eller skadas varje år pga nät och fiskeredskapen som de fastnat i. 
Dokumenterat är det skador på 270 marina arter som fastnat i plast eller spöknät.

Förutom att fastna i näten, fiskeburarna, linorna osv. så blir det vad man kallar mikro eller nanopartiklar av plastmaterialet när näten bryts ner. Dessa partiklar tror havsdjur är plankton och äter, vilka i sin tur äts av andra större djur och någonstans i kedjan äts det av oss människor, vilket gör att plastet följer med i hela näringskedjan.

Mikroplast har blivit ett jätte stort problem. … där finns även den lite mer osynliga primära mikroplasten som finns i kosmetika, tvättmedel, kroppsvårdsprodukter. Som tvättas av och går rakt ut i våra vatten.
 
Åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år. Dvs. varje minut dumpas en fylld lastbil med plastavfall i havet.

Endast 14 % av världens plast återvinns idag och 46 % i Sverige återvinns av plastförpackningar. 

Det blir inte bara skräpigt i haven, djuren tror att det är mat.
Det är svårt för tex en sköldpadda att se skillnaden på plast och en manet.
Resultatet blir förödande när djuren äter plast och skräp. Det blir en långsam och plågsam död eftersom plast inte kan brytas ner i magen. Man har hittat döda valar med uppemot 40 kg plast i magen.

(Källa: SVT – Nyheter 20 november 2018) I magen på en död kaskelott i Indonesien fann man
115 st plastmuggar, 4 plastflaskor, 2 flipflops, 25 plastpåsar, 19 bitar hårdplast och 3 kilo plasttråd.

Enligt en rapport står idag Kina, Filipinerna, Vietnam, Thailand och Indonesien för 60 % av det plastskräp som finns i haven.

Skräp som fastnar så djuren får deformeringar och missbildningar med dödlig utgång eller som gör att de svälter.

På flera håll i världen är det enorma stråk av plast i vattnet. I stilla havet norr om Hawaii finns en plastvirvel större än delstaten Texas.
Plast virvlar finns på flertalet ställen på jorden där plast från olika länder samlas.

Om man tittar på hur lång tid det tar för olika material att brytas ner så förstår man också allvaret i att skräp hamnar i vattnet och naturen där djur dels äter av det farliga avfallet.

Vi kan hjälpa till med att slänga våra sopor i papperskorgar men ochså med att välja bort produkter med plast mot artiklar som används mer än en gång för att minska på avfallet. Ser man skräp i naturen plocka med dig och kasta på rätt ställe, om alla tar lite här och där blir det mycket tillsammans.

Källor och foton:
Camilla Wennström
SVT.se
World animal protection
Naturskyddsföreningen
WWF
havet.nu
hsr.se
Greenpeace



0 Comments



Leave a Reply.

    Bloggare:

    Camilla Wennström

    Arkiv

    January 2023
    March 2022
    December 2021
    January 2021
    November 2020
    September 2020
    August 2020
    July 2020
    June 2020
    May 2020
    April 2020
    March 2020
    February 2020

    Categories

    All

    Inlägg:
    Gran Canaria-familj
    Norge-Trondheim

    ​God Jul 2021
    Sverige-RommeJanuari2
    Sverige- Rommejanuari1
    ​Stören

    ​Sverige-Utställning Mullsjö
    Sverige-Falukoppargruva!
    ​Sverige-Rindö

    Sverige-Äventyrsbana!
    ​Turism&Phajaan!
    Manta
    ​Gran canaria - Arguineguin
    Knölval
    Orm räddning
    Sverige-Björnö
    Italien-Sorrento
    Spöknät och plast...
    Sverige-Björkvik
    Muräna
    Spanien-Barcelona
    Bläckfisk
    Sjöstjärna
    Romme Alpin- Borlänge
    Gran Canaria-PR
    Gran Canaria-Familj
    Romme Alpin-Borlänge
    Gran Canaria-PR

    Gran Canaria-Familj
    Thailand-Khao Lak
    Grekland-Rhodos
    Gran Canaria-Familj
    Gran Canaria-PR
    Gran
     Canaria-PR
    Thailand-Khao Lak
    Cuttlefish
    Thailand-Khao Lak

    RSS Feed

Site powered by Weebly. Managed by SiteGround
  • Hem
  • Blogg
  • Om mig
  • Foton
  • Kontakt
  • CW.art
  • English/Engelsk version