Knölvalen

En gigantisk varelse som jag beundrat sen väldigt liten och såg knölvalen på tv första gången.

Så stor, gåtfull, vänlig, kärleksfull och på sitt sätt atletisk i sitt element vattnet.
Och deras sång som betyder så mycket mer än vad man än idag vetenskapligt vet.
Det finns många historier om hur knölvalen räddat både människor och andra varelser från tex hajangrepp.
​Det är fantastiskt att se dessa stora varelser hoppa upp i vattnet och slå ner i vattnet med sin stora kropp.

Knölvalen tillhör bardvalarna och äter endast under jaktsäsongen vilken är under sommarperioden, resten av perioden lever de på sina fettreserver. Beroende på område äter de krill, sill och annan stimfisk som de bedövar med sina bubblor eller ringar in i ett bubbelnät eller slår till med stjärt eller bröstfenor. När knölvalen jagar i flock gör de ett bubbelnät i en stor cirkel där diametern på cirkeln kan vara upp till 30 meter. Bubbelnätet blir som en visuell barriär där knölvalarna gör cirkeln mindre och mindre där de slutligen går upp till ytan med öppen mun och fångar massa av fisk. Rent praktiskt och teoretiskt får människan lätt plats i valens mun men svalget är för litet för att vi ska kunna sväljas.

Knölvalen har något som kallas barder och är kamliknande skivor som är av proteinet keratin vilket gör att de inte är lika hårda som tex tänder hos andra djur. Dessa skivor hjälper att filtrera födan från vattnet.

Knölvalen simmar ensam eller stundvis i tillfälliga små grupper. Under sommarperioden när de jagar kan de samlas i större grupper för att jaga fisk tillsammans.
De simmar vanligast 6-12 km/h men under sina vandringar ökar de hastigheten till
27 km/h

Knölvalen kan bli upp till 19 meter och väga upp till 40 ton (ungefär 20 personbilar). Medellängden ligger runt 12-14 meter där honan oftast är lite längre än hanen.

En nyfödd kalv är ca 4-5 meter lång och väger ca 1300 kg. En valmamma går dräktig i 11 månader och blir vanligast dräktig vartannat år. Det första mamman gör när hennes unge fötts är att putta upp sin baby mot ytan för att få sitt första andetag.
​Ungen diar sedan i ca 6 månader och börjar därefter jaga och äta egen mat men diar ända upp till året.

Knölvalen har vårtliknande knölar sprida över huvud och underkäke som är ombildade hårsäckar. På knölarna växer det ofta havstulpaner som gör att knölarna syns ännu mer.

Stjärt och bröstfenorna har precis som våra fingeravtryck ett personligt utseende och mönster vilket gör det lätt att känna igen individer.