<![CDATA[DIVING AND TRAVEL - Blogg]]>Fri, 19 Aug 2022 06:27:14 -0700Weebly<![CDATA[Norge - Trondheim]]>Sun, 13 Mar 2022 13:03:40 GMThttp://divingandtravel.se/blogg/norge-trondheim
Under många år höll jag på med specialsök med två av mina riesenschnauzers. Det var otroligt roligt och vi gick under lära hos Lennart Wetterholm på Hundcampus. Där tränade vi ID- sök för att kunna hitta försvunna barn och hundar, men vi började även träna på vägglöss. Jag och mina skäggisar tränade fler inriktningar och när min sista skäggis gick bort blev det ingen mer träning på länge.

Nu har jag i ca 10 månader letat med ljus och lykta för att hitta den rätta lilla kompisen för att kunna återuppta den träning jag en gång påbörjat, med målet att komma ut operativt.

För ett antal månader sedan fick jag tag i en härlig uppfödare i Norge och har följt hela vägen från parning till valpning och till sist tog jag och min man flyget till Norge för att få träffa de 6 veckor gamla små Sorte Diamanterna.

Vi åkte tidigt på morgonen med SAS från Arlanda, mellanlandade i Oslo och därefter vidare till Vaernes Trondheim. Vi åt räkmacka och räksallad i Oslo och hittade en fågel som lyckats hamna inne i terminalen. Den hade fått jobba upp en teknik att tigga från folk som åt mat i vänthallarna. Det blev en liten känsla från Tom Hanks film ”The Terminal” när jag såg den bevingade kompisen.

Vi hyrde bil på flygplatsen och begav oss iväg mot valpar och det hotell vi skulle bo på. Det var vacker natur på vår 2 timmars resa till vår destination där hotellet har det trevliga namnet ”Hotell Koselig”.

Rummet var rent, ljust och rymligt och när vi checkat in begav vi oss ut i byn för att äta lite mat. Det blev mat på ”Kafé Koselig” där jag åt en halvt grillad kyckling med sallad, pommes och chilimajonäs. Och för Stefan blev det Fish and chips gjord på riktig fiskfilé. Det var riktigt gott, kycklingen var lyckad gjord med knaprigt skinn och saftig.

När klockan blev 17 fick vi äntligen träffa de små mini skäggisarna <3
Anita med familj var jätte trevliga och vi kände oss väldigt välkomna. De har gjort ett fantastiskt jobb med att ge valparna en varierad och utvecklande uppväxt. Vi låg på golvet en stor del av tiden och lämnade efter ca 3 timmar.

Nästa dag började vi med att äta hotellets frukost buffé, det fanns mycket gott att välja mellan. Vi packade ihop och åkte tillbaka till valparna. Idag var det soligt och varmt så vi var ute på terrassen där valparna lekte och vi alla njöt av solen.

Tiden går fort när man har trevligt och snart blev vi tvungna att åka tillbaka till flygplatsen, den här gången var det direkt flyg till Arlanda. Nu får vi vänta ytterligare 2 veckor, sedan är det dags att hämta hem vår lilla skäggis<3



]]>
<![CDATA[God Jul och Gott Nytt år 2021!]]>Thu, 23 Dec 2021 18:02:54 GMThttp://divingandtravel.se/blogg/god-jul-och-gott-nytt-ar-2021
I år för att få lite miljöbyte och göra något trevligt med familjen har vi bestämt oss för att hålla oss i Sverige men åka till Romme Alpin. Utlandsresor får vänta lite till och så njuter vi av lite skidåkning.

Dag 1
Torsdagsmorgon och det är dags att överbevisa min man att jag är världsmästare i att packa. Jag ska få in 4 hundar, 6 personer, skidutrustning, kläder, väskor, frukt, godis, paket, datorer och lite till i vår bil. Eftersom jag förbjudit all inblandning i min packning, jag är inte speciellt lång, så blev det att börja klänga på bilen och  packa takboxen. Sedan få in resten i bilens insida, inkl. hundar och människor. Allt fick en perfekt plats och allt kom med :)

Efter drygt 3 timmar ser vi lodgen i Romme alpin med dess skidbackar och vi får alla den där lite sköna glada känslan i kroppen. Det jag kan önska vid första intrycket i jullobbyn är att det skulle vara lite mer ljus. Det är ganska mörkt och hade blivit mycket trevligare med ljusslingor som hade ökat julstämningen. Vi checkar in, hämtar ut den utrustning som saknas till ungdomarna och hinner mysa in oss i rummet med lite snacks, dricka och kortspel.

Därefter är det dags för resans första middagsbuffé som denna kväll hade Mexikanskt tema. De har möblerat om lite i matsalen vilket ger en känsla av att buffén är mindre än vanligt. Men efter att ha provat en massa olika rätter kan vi nog se att det är ungefär lika mycket som vanligt. Efterrätterna var riktigt goda med små munkar med kolafyllning, fruktsallad, pannacotta, ananas mousé, kladdkaka mm. Maten kunde ha varit bättre, bondomeletten var så salt att man började hosta, avokadon var frusen, chilipajen var god men kall, kallskurna köttet var segt. Sedan fanns de klassiska taco detaljerna som nachochips, tunnbröd, såser, grönsaker, kycklingröra, köttfärsröra och lite annat som var helt okej. Vi ser framemot morgondagens julbord och hoppas på bättre framförande.

Dag 2
Julafton :) även om ungdomarna börjat bli lite äldre så står den traditionella julmorgonpåsen vid deras sängar. På med kläder och ner till lobbyn för att äta frukost buffé. Där finns det mesta man kan behöva även för de med matallergi.

Mätta tar vi oss glada till rummet och byter om till skidutrustning. Hundarna väntar på rummet där mormor nu sätter sig och virkar medans vi ska ut i backarna. Det är -12 grader ute så det biter i kinderna, hundarna är riktiga soffpotatisar i kylan och bäddar ner sig i sängen.

Alla 33 nedfarterna är öppna och då det är julafton är det jätte lite folk. Ibland blir vi helt ensamma i backarna vilket är jätte skönt med en snabb känsla av att mänskligheten plötsligt försvunnit. Vi åker så länge vi klarar tills vi fryser alldeles för mycket och tar en paus i våffelstugan med varm choklad. Sen åker vi igen, tyvärr när det närmar sig slutet av dagen och vi tar en av de svarta backarna ramlar en av våra ungdomar och den ena skidan lossnar inte. Jag får vinka in en skoter och ner till sjukstugan. Utdragna ligament vid knät så ingen mer skidåkning på ett tag vilket är riktigt tråkigt. Efter kontroll i skidshoppen visar det sig att killen i uthyrningen ställt in den ena skidan fel så den satt för hårt på pjäxan. SKIT!!!

Kvällen bjöd på en riktigt fin julbuffé. Mängder av mat i alla de sorter, massa olika sillinläggningar, kallskuret, de klassiska julurvalet, helt enkel mycket mat. Och dessert bordet var också riktigt pampigt men en salig blandning av godsaker. Avslutar kvällen med lite julklappar och familjespel.

God Jul till alla mångbenta, fyrbenta, tvåbenta och nollbenta där ute <3

Dag 3
Klassiska frukostbuffén och för oss som kan blir det ytterligare skidåkning, idag är det bara -8 ;) Vi avslutar kvällen med Italiensk buffé med många goda rätter och den är helt okej. 

Dag 4
Denna dag blir det frukost och packa in allt i bilen igen.

Om vi sammanfattar resan så är verkligen Romme Alpin riktigt bra utformat. Skilodgen med backar precis utanför och med en trevlig atmosfär. Dock var det lite mycket ungdomar och nybörjare i år som inte fått upp hastigheten i servicen på matställena (ej middagsserveringen inräknat) vilket gjorde köerna långa med få människor innan säsongen kommit igång på riktigt. Sedan hade jag önskat att man precis som i förra året hade matsals vakter som kollar att alla som ska äta tar handsprit. Idag är nonchalansen stor med barn och vuxna som snörvlar och nyser utan att ens fundera. Det var mycket folk som kom utomlands både från Asien, Ryssland och Frankrike, möjligt fler ställen.

En besvikelse på uthyrningen där vi fick först fel utrustning och efter att jag försökt få rätt utan att killen förstod gav jag upp och gick till skidshoppen och hitta en gammal räv som kunde korrigera och göra rätt på en gång. Men tyvärr missade vi att skid och pjäxinställningen var fel vilket förstörde en stor del av resan på grund av en onödig skada. Vi är nu i avvaktan på besked från ansvariga på Romme Alpin hur de vill ta hand om ärendet.

Förutom det har vi haft det jätte trevligt med två bra rum där vi kunde öppna upp en dörr emellan. Ett härligt miljöombyte på en plats vi tycker mycket om. En riktigt bra julbuffé, perfekt vinterväder och härligt sällskap av familjen.


]]>
<![CDATA[Sverige - Romme Alpin]]>Sun, 24 Jan 2021 09:14:29 GMThttp://divingandtravel.se/blogg/sverige-romme-alpin1190175
Vi hade en så mysig helg tidigare så vi kände att vi måste åka med barnen så snart det går. Det är inte så lätt att veta hur vintern eller aktivitetsnivån kommer att vara framöver så vi passar på nu medan det är möjligt.

Vi var lite nervösa när vi bokat inför resan till Romme då det började sjunka till plusgrader i Borlänge. Vi tittade varje dag innan dagen D.

Vi åkte så fort vi kunde på fredagen med målet att hämta ut ungdomarnas utrustning innan de stängde uthyrningen. Vi han och det gick väldigt bra och smidigt, vi hade förbokat allt så det blev bara en liten korrigering  i pjäxstorlekarna. Det snöade ordentligt och var lite för varmt kände vi men vi trampa runt i snön och den kändes som att den fortfarande var okej för att åkas på.

Vi checkade in och satte oss sedan i ett avskild del av Lodgen och tog oss lite snacks och  dricka.
Jag tror vi satt där i ett par timmar och mös, pratade, titta i mobiler och jag han fixa lite jobb i datorn. Så otroligt avslappnande.

17:15 var det dags för middags buffé. Eftersom det är fredag blev det Amerikanskt tema som sist. Kanske inte det tema jag tycker är roligast men det finns en del gott att hitta.
Nu har myndigheterna infört att man bara får sitta 4 personer per bord. Känns väldigt fånigt när man är 5 och i samma familj som dessutom sover i samma rum. Men det är inget som de på stället kan göra något åt. Vi fick sitta på 2 bord och prata lite högre så alla kunde höra. Vi är glada att äntligen få göra något ordentligt tillsammans så just nu fungerar det mesta.

Installation i ett lite större rum för 5 med den vanliga diskussionen om var alla ska sova och vem som fick bestämma först och sist förra gången.

En lugn kväll där åtminstone vi vuxna somnade tidigt medans ungdomarna fick sätta sig i lobbyn och prata vidare med sina kompisar online. Det nya sättet att umgås nästan alla dygnets timmar känns det som.

Frukostbuffé på morgonen, vilken alltid är uppskattad. Sen blev det snowboardkurs i 2 timmar för den ena av våra ungdomar och resten av dagen skidor. Vi åkte från start till slut då det var dags att bege sig hem igen.

​Nu längtar vi galet mycket efter nästa tur. Vi hade sådan tur med vädret och trotts att det var lite varmare än önskat så höll snön. Vissa backar blev det moddigt i efter halva dagen men det fanns flera som fortsatte att vara bra. Vi är glada och nöjda och planerar nästa resa och håller koll på vädret.
]]>
<![CDATA[Sverige-Romme Alpin]]>Fri, 22 Jan 2021 11:05:00 GMThttp://divingandtravel.se/blogg/sverige-romme-alpin
Då är det nytt år och vi lämnar ett år som varit ganska tufft och hoppas vardagen snart ska likna något mer normalt och det här året. Jag sitter och drömmer om vår nästa resa utomlands och vi tittar ständigt på nätet om vad som händer och vilka regler som är för stunden. Så vi sitter med en lång lista på våra framtida resmål.

Efter många avbokningar av resor under 2020 och ingen direkt semester så kryper det i kroppen att få göra något roligt och aktivt. Efter många funderingar och avvägningar om vi vågar åka valde vi att ta en tur till Romme Alpin som inte ligger så långt iväg från Stockholm.

Direkt efter jobbet, glada och förväntansfulla hoppade vi in i en färdigpackad bil. En natt kräver inte så mycket packning 😉

Vi var framme efter 3 ½ timme och jättehungriga. Nu var de så snälla på Lodgen att trotts att sista sittningen var klar 15 minuter tidigare så fick vi smita in i restaurangen och äta Buffé. Nu fick vi äntligen sätta oss ner och inandas atmosfären.
Vi ser att det är väldigt mycket mindre med folk. Det känns som folk i det stora hela är noggranna med avstånd till varandra. Och de hade gjort en väg ut och en väg in till bufférummet där man tog handsprit innan ingång.

Jag satt med fasa och tittade på ett litet barn som hade ett mjukdjur i form av en elefant lika stor som hon själv och som hon sprang runt och släpade på hela golvet i hela restaurangen. Jag kanske är lite känslig men den hade inte kommit in hemma hos mig innan den var tvättad.

När vi var klara satte vi oss en stund i Lobbyn, men det blev inte så länge då allt stängdes ner 20:30.

Vi gick till rummet, tittade på tv och somnade ganska snabbt efter arbetsveckan.

Lördag morgon, kommer inte ihåg när jag senast sovit så gott. Var tvungen att fota säng madrassens varumärke så jag eventuellt kan skaffa ny hemma.
Har vaknat småstunder under natten och hört att de jobbat hårt ute i backarna med sina maskiner och skotrar.

Vi åt den efterlängtade buffé frukosten, fixade våra åkpass, packade ihop vårat rum och sen ut i backarna. ÅÅÅ... som vi längtat!

Jag märkte snabbt att mina fötter inte var glada. Tårna domna bort, fick stickningar, värk och det brände.
Katastrof, men jag visste att jag någon gång hört att man kan custom fixa sina pjäxor men jag vet inte hur.
Vi åkte ner till skidshoppen och första killen visste inget om detta men bad oss komma tillbaka när en annan kollega var tillbaka som hade mer erfarenhet.
En timme senare kom jag ut med specialgjorda sulor och nu var mina fötter glada igen.

​ -9°C, perfekt snö, lagom med folk, utrustningen sitter bra.
Nu åkte vi om och om igen tills backarna stängde och vi började köra hem igen.
Ett stort leende på läpparna och vi myste och kunde inte sluta prata om vilken fantastisk dag vi haft.
]]>
<![CDATA[Stören]]>Thu, 05 Nov 2020 11:03:54 GMThttp://divingandtravel.se/blogg/november-05th-2020
Stören är en fisk jag stötte på av en händelse via en dokumentär och blev väldigt förundrad över denna uråldriga varelse. Jag googlade på den och insåg att det finns väldigt lite information om den på nätet.

Stören finns i 26 olika sorter och är idag en av världens mest utrotningshotade artgrupp. Stören har överlevt förändringar i miljoner år och är anpassningsbar. Huden är tjock, tålig och är täckt med skyddande snäckformade benplattor. Den är 250 miljoner år gammal vilket betyder att denna fantastiska förhistoriska varelse har överlevt både dinosaurierna och istiden. Den är bottenlevande och har 4 tjocka skäggliknande strån/skäggtömmar under hakan som den använder när den letar mat på botten.

Av sötvattensfisk har stören den längsta medellivslängden på 50-60 år. Belugastören kan bli över 100 år gammal och växer hela tiden så kan bli oerhört stora. Det finns en teori om att Loch Ness odjuret kan vara en uråldrig Stör.
Reproduktionen är väldigt långsam hos stören då de inte är könsmogna förrän efter 14-15 år.

Stören är petig med var den lägger sin rom och kan simma 16 mil för att hitta rätt och återvänder till samma område varje år. Kanske tom exakt samma ställe den kläcktes på.
Från början fanns det så mycket stör att den ansågs som skräp. De man fiskade upp slängde man på land så de torkade och sen använde man dem att elda med. Det var även fattigmans mat innan europeerna kom med kunskapen om hur man rökte köttet, använde rommen och man började då istället att överfiska stören. Till en början serverade man rommen gratis på pubarna som gjorde att gästerna blev törstiga och köpte mer att dricka.

Sedan blev efterfrågan stor och de 9 stör arterna som fanns i Amerika blev inom kort utfiskade och rommen blev rikemans mat från allt från kungligheter till maffian och kan idag kosta från 35000 dollar kg och uppåt. Det fanns inte en tanke på att om man fiskar ut allt så finns det inga möjligheter till nya generationer.

Man kom snabbt på att rommen gick att sälja dyrt till västvärlden och fisket i Kaspiska havet (som är 3600000km2 vilket gör den till jordens största insjö där ca 130 floder rinner ut) började överfiskas. Under Ryska Kejsardömets sista år ville man även modernisera sig och började bygga en massa dammar och fabriker (industrialisering). Dammarna gjorde att stören inte kunde ta sig till sina lekplatser och fabrikerna släppte ut all form av föroreningar i sjön och den biologiska mångfalden påverkades och påverkas än idag kraftigt. Störens population har därför minskat med 90%. Man har försökt i omgångar att rädda stören med kontrollerat fiske och även förbud av fiske av stör men det har inte hjälpt, dels p.g.a. tjuvfisket då det för många är den enda inkomstkällan.

I samarbete med Blue Marin Foundation som har som mål att skydda och återställa havsmiljöer i hela världen har man efter många års forskning idag lyckats göra ett reservat i Södra Azerbajdzjan där de försöker skydda och återuppbygga en vattenmiljö och hoppas på så sätt att stören ska vilja börja lägga rom igen och rädda arten.

I Wisconsin i Winnebagdosjön har man lyckats med ett reservat och har idag den största population av stör i hela världen. 10 dagar om året har stören sin lekperiod och det kommer folk från olika håll för att få möjlighet att se det fantastiska urtida djuret.  
  
Det är sorgligt och skrämmande när man tänker på att stören har överlevt både dinosaurierna och istiden,  sen så har människan på endast 150 år nästan utrotat den.

Hoppas fler kan se värdet i att bevara denna urfisk och njuta av att se den fulfina varelsen även i framtiden :)

]]>
<![CDATA[Sverige - Utställning i Mullsjö]]>Mon, 14 Sep 2020 16:11:07 GMThttp://divingandtravel.se/blogg/sverige-utstallning-i-mullsjo
Idag var det dags att tillsammans med Åsa, Nina och Elina få upp den utställning av konst och Foton som planerats ett tag i Kommunhuset och biblioteket i Mullsjö.

När klockan ringer 4 på morgonen och det är nattsvart tror man först att något är fel, men sedan kom jag till sans och inser att det är dags att komma igång. Ut och rasta hundarna och sen iväg till tåget.

Vid 9 är vi framme i Mullsjö och blir upplockade av Åsa och åker raka vägen till Kommunhuset. Nu kommer det roliga att fixa iordning allt och vi har valt att göra utställningen i lite olika delar.
Dels är det min konst och foton som ska visas men jag vill även sprida nyfikenhet hos de unga som kommer till biblioteket och öka förståelsen för hur fantastiska varelser som finns och hur viktigt det är att värna om djur och natur. På en vägg har vi valt att ta ut bilder på ett urval av våra havsvarelser och på baksidan satt text om just detta djur. Dessa bilder är laminerade så våra små och unga ska kunna ta ner och titta lite närmare och läsa. Ett urval av böcker tas även fram av personalen i biblioteket som har med havet och havsdjur att göra.

Åsa kommer de här 2 månaderna att kontinuerligt vara på plats för att kunna visa och svara på frågor. Tanken är även att kunna bjuda in förskolor, skolor att få guidning i utställningen under den här perioden.
Mot eftermiddagen var vi klara och imorgon är utställningen igång, vilket är jätteroligt 😊.
Målningar kommer att bytas/läggas till under dessa månader.

Hoppas många får glädjen att titta och njuta!
]]>
<![CDATA[Sverige-Falu koppargruva]]>Sat, 08 Aug 2020 11:16:46 GMThttp://divingandtravel.se/blogg/sverige-falu-koppargruva
En liten weekend till Falun med familjen.

Vi tar in på Scandic Hotell med 20 minuters promenadväg in till centrum. Med utsikt över backhoppningstornet för skidor. Vi valde hotellet denna gång för att Scandic brukar kunna vara bra, har frukost och just denna Scandic har dessutom gym och pool så vi skulle ha lite mer att göra den här trippen.

Vi kommer in glada i entrén och möts av en riktig energi dödare. En surmulen kille som man knappt kan höra vad han säger ska checka in oss. Vi har bokat 2 rum för att alla fem ska få plats, han placerar oss med 5 våningars mellanrum. Vi står vid hissen lite tysta och funderar och sen går jag tillbaka till den ”muntra” killen och frågar om det verkligen var det bästa som gick att ordna? Vi vill vara så nära varandra som det går. Lite suckande så pillade han i datorn och vips hade vi fått 2 rum bredvid varandra. Rummen var rena, fina och hade det man behöver.

Vi begav oss ut på promenad och gick ner till centrum och handlade snacks inför kvällen.

Tillbaka på rummet såg vi fram emot att gå ner i poolen och motionssimma. Vi bytte om och åkte ner i källaren. Väl nere så stod vi lite förvånade och tittade på poolen där en pappa satt på en pall och tittade på medans hans 4 åring badade. Poolen var  precis just så stor och djup som en barnpool brukar vara, lite snopna gick vi upp igen.

Vi gjorde oss i ordning och åkte till en Japansk restaurang som heter Tairyo där alla som jobbade använde munskydd vilket jag uppskattar och vi sitter utomhus.
Vi tog alla olika maträtter för att prova lite varierad Japansk mat. Det var fint och omsorgsfullt upplagt. Sushin var jätte god, Yakisoban den ena med räkor och den andra med kyckling var god men det blir lite mycket nudlar för min smak, kunde gärna varit lite mer grönsaker. Zaru soba menyn var okej men kockens val av två små rätter där den ena blev sjögräs enligt önskemål från min dotter som gillar det mycket (vilket var bra), men kockens val blev vanlig inlagd ingefära vilket var väldigt tråkigt. Vår yngsta som gillar den Japanska kulturen mycket och även vill lära sig språket ville prova Ramen. Den var vacker att se på men var inte riktigt som hon trott smakmässigt. Den var lite blaskig och kändes överkokt. Bambuskotten var alldeles sladdriga, det låg ett helt rått ägg i och när jag provsmakade så smakade det som räkpulver.  Dock vet jag inte hur rätterna ska smaka eller vara så vet inte om det var ovana eller om det inte var bästa tillagningen. Men vi får prova igen någon annanstans så får vi jämföra 😊
När vi skulle gå tackade vår yngsta för maten på Japanska till en av servitörerna med resultatet att han blev alldeles tyst och vi tänkte oj det kanske blev fel i uttalet trotts allt. Men sen sa han ” I´m Chinese”!

Resten av kvällen myste vi in oss på rummet, såg film och åt snacks. Vid midnatt gick vi ner till gymmet och körde ett pass. Gymmet var riktigt bra.
På morgonen gick tjejerna och jag till gymmet igen och gjorde oss sen i ordning för frukost och avfärd till Falukoppargruva.

Frukosten blev tyvärr ett fiasko, vår glade incheckare dagen innan hade gett oss frukost tid 9:45. p.g.a. coronat så får bara ett visst antal personer äta åt gången vilket är bra. Men han hade inte meddelat köket det utan när vi kom hade mesta maten tagits bort och pannkakorna var torra som skosulor.

Falukoppargruva har funnits sedan vikingatiden och var i bruk fram till 1992. Där har man utvunnit massa olika mineralen som guld, koppar, järn mm. Falun var under 1600-1800 talet en förmögen stad men inte så hälsosam då röken från de tusentals hyttor som utvann mineraler ur stenarna låg tjock över hela staden. Medellivsåldern på den tiden var 40 år men för gruvarbetarna var det 30.

Gruvan är ungefär 600 meter djup men de sista 200 meterna är vattenfyllda. Livet som gruvarbetare var hårt och många dog. 15 åriga pojkar fick börja med att dra bort borthackad sten där varje bår med sten bars av två pojkar och kunde väga upp mot 100kg. När pojkarna bevisat att de var starka och uthålliga blev de färdiga gruvarbetare som fick bryta sten. Det var en svår process där en meter kunde ta en månad. Det var smutsigt och det stod tunnor utställda i vissa delar av gångarna med vatten att dricka, men enligt vår guide var tunnorna inte så trevliga efter en stund då snuset från alla som drack hamnade i vattnet.

Klimatet där nere i gruvan gör att saker inte förmultnar. 1719 hittades en död man nere i gruvan, de ställde  ut honom på torget för att se om någon kände igen mannen. En kvinna kände igen honom och det visade sig att hon varit trolovad med honom 42 år innan då han plötsligt försvunnit 1677. Han kallas än i dag för Fet-Mats och på den tiden betydde Fet att man var stor och stark.

Det var intressant att gå där nere då det ena stunden är lågt i tak och trångt till att komma in i salar med högt i tak. Vatten som droppar från taket och en speciell lukt.
Jag tycker det är fascinerande att man kan göra dessa utgrävningar och att det inte rasar ihop oftare men jag känner också sorg över hur man misshandlar jorden.
Jag kunde inte låta bli att tänka på Tolkien och hans "Sagan om ringen" och "Hobbit" böckerna när man gick på vissa ställen i tunnlarna. Kan vi gräva för djupt?

Sen bar det av hemåt med paus i Uppsala där grabbarna åt Max och vi tjejer åt Chopchop 😊
]]>
<![CDATA[Sverige - Rindö]]>Fri, 17 Jul 2020 15:37:52 GMThttp://divingandtravel.se/blogg/sverige-rindo
En liten dagstur till vackra Rindö som är en ö nära Vaxholm i Stockholms skärgård.
Soligt och med ett härligt humör passade det bra med en picknickkorg.

Historiskt har Rindö varit viktigt för försvaret av Stockholms inlopp, ända sedan Gustav Vasas tid. På östra sidan finns Byviksfortet och Oscar-Fredriksborg som skyddade inloppet vid Oxdjupet. På Västra sidan finns Rindö redutt som skyddade inloppet vid Kodjupet.

Byviksfortet hade vi lite svårt att hitta, den var lite gömd och anonym. När vi väl såg en liten skylt parkerade vi på den lilla skogsvägen och promenerade in. Det är lite övervuxet och vi såg många stängda dörrar och igenmurade fönster, vi försökte med lite fantasi komma fram till hur det en gång i tiden kunde ha sett ut där innanför murarna.
 
Rindö Redutt, det första man ser är att det ligger en massa sprängsten runt omkring för att det skulle försvåra vid en eventuell stormning under aktiv period av fortet. Idag har man konstnärs ateljé och hantverkare där.
 
Oscar-Fredriksborg, ligger så otroligt vacker vid vattnet. En så här solig dag var det så mysigt att gå runt och titta och kunna sätta sig ner och ha lite picknick paus.
Inloppet är högt trafikerat den här tiden på året av båtar i alla sorter.
Skulle ha varit spännande att få gå in och titta hur gångar och rum ser ut där inne, ska tydligen finnas långa tunnlar i berget.



]]>
<![CDATA[Sverige - Nacka Äventyrsbanan]]>Wed, 15 Jul 2020 18:04:12 GMThttp://divingandtravel.se/blogg/sverige-nacka-aventyrsbanan
Idag åkte hela familjen till Nackas Äventyrsbana.
Toppen för den som vill ha lite höjd på tillvaron och mjölksyra i musklerna 😊

Vi hade valt ”Länken” som är ca 11 meter upp. En lugn tjej hade genomgång med oss alla som skulle gå banan. Det som var bra var att banan var gjord i loopar så man kunde välja hur mycket man ville/orkade göra. I selen hade man två upphängningar där man hela tiden satt fast med en hake medan man flyttade den andra haken till nästa station.

Det var riktigt roligt, men för mig som inte är så lång fick vid en station hänga som en apa i trädet för att lyckas haka om mina linor. Tur att man är van att klättra till det mesta även till vardags.

Jag orkade tyvärr inte genomföra hela banan då mjölksyran i framförallt armarna blev helt galet efter ett tag. De här musklerna var inte riktigt inövade. Det var bara våra yngre tjejer i familjen som orkade genomföra allt.

Vi avslutade sen allt med en zipline ner till marken. 



]]>
<![CDATA[Turism & Phajaan!]]>Mon, 29 Jun 2020 08:04:36 GMThttp://divingandtravel.se/blogg/turism-phajaan
I väntan på att Covid 19 ska ebba ut och att resor så småningom börjar igen finns det några saker att tänka på och begrunda.

Ingen vet idag vilka bieffekter den här pandemin kommer att ha. För oss människor har det varit en skräck som ännu inte är helt över. Många har förlorat en nära anhörig och många har svävat mellan liv och död, andra har knappt märkt något.
Om man ska se det som varit väldigt positivt är att för vår natur och djurliv har det varit en paus och till viss mån en återhämtning. Luften är renare, sköldpaddor har fått ro att lägga sina ägg på tidigare överbefolkade stränder och fler levande babysköldpaddor överlever mm.
Uppmärksamheten på wet-markets har ökat och förhoppningsvis kanske omvärlden kan påverka och stänga ner handeln med vilda och levande djur helt och hållet.
För alla som bryr sig om djur, natur och miljö så fortsätter det att vara viktigt att vidare utbilda och uppmärksamma om sådant varje enskild individ kan hjälpa till att förändra.

När jag var liten och gick på djurpark tillhörde jag inte dem som var överförtjust i det jag såg, trotts mitt stora djurintresse. Jag trodde det skulle vara så och funderade inte jättemycket mer på det. När jag i vuxen ålder återigen var på en djurpark blev jag förfärad. Det enda jag kunde se var stereotypiska beteenden och sorgsenhet.

Många år senare när jag var i Thailand första gången uppmärksammade jag djur på marknader där man kunde betala för att fotas tillsammans med vilda djur. Jag såg elefanter stå vid vägkanter fullt påklädda med bärselen, magra och svängandes fram och tillbaka med sin snabel. Jag förstod fortfarande inte omfattningen mer än att jag mådde illa och fick en klump i magen.  När jag pratade med andra som varit iväg så menade de att djuren mår bra och blir väl omhändertagna, jag hade lite svårt att helt gå med på att lejonungar som fotas med människor gör det utan att vara påverkade på något sätt eller aporna i kedjor på marknaderna som hade flackande och stressiga rörelser tyckte att det var okej.

Andra gången i Thailand så brast alla mina tvivel, jag och min man brukar inte gå på djurparker eller liknade när vi reser och när vi hade en dag kvar innan hemfärd och vi inte fick dyka p.g.a. de karenstimmar som krävs efter sista dyket så hade vi arrangerat lite andra aktiviteter. Vi skulle titta på tempel, bamboo rafting, och bada i vattenfall, allt var i ett paket med en guide hela dagen. Vi hade jättetrevligt...!

...tills vår guide ville visa oss det där lilla extra… vi gick bakom ett tempel där det var små betongburar med olika djur, allt från krokodil till kattungar. Många av de olika djuren var döda förmodligen på grund av vattenbrist.

Vid en nerhuggen stam på ca 1 meter satt en orangutang fastkedjad. Han slog på sig själv, skrek, dunka huvudet i stammen mm. Jag var så upprörd och tårarna sprutade, nu förstod vår thailändska guide att det inte hade gått så bra och förklarade att när folk tröttnade eller inte ville ha ett djur längre så lämnade man dem till templen. Och enligt buddismen får man inte döda vilket gör att det är bättre att djuren självdör.

När jag kom hem började jag googla och leta upp så mycket information jag kunde om vilda djur och turism. Det var skrämmande att se hur mycket värre det var än jag trott. Jag läste och lärde mig om något som heter Phajaan och utövas av alla som använder vilda djur inom turism.

Det mest kända är phajaan på elefanter.
Phajaan heter ”crush” på Engelska och betyder krossa/dra sönder. Det är en metod i hur man får ett djur att tappa viljan, inte göra motstånd och får den att göra det de blir tillsagda att göra oavsett om de är rädda eller om det gör ont och är helt emot deras naturliga instinkt. Alternativet att inte lyda kommer alltid att vara värre.
Metoden som används är en ren psykisk och fysisk tortyr där man först med våld tar elefantungen från sin mamma, i vissa fall medan ungen får se sin mamma bli dödad. Ungen blir fastkedjad i flera dagar till veckor i en bur så de inte kan röra sig, utan vatten, mat och sömn för att processen ska gå fortare medan man skriker kommandon, slår med vassa pålar, sticker spikar i öronen för att sakta och metodiskt bryta ner den egna viljan. Om Babyelefanten skulle träffa sin mamma efter denna behandling så känner babyn inte igen henne.

Jag hörde talas om ett Elefantreservat i Chiang Mai Thailand där en kvinna som heter Lek startade ett Elefantreservat 1996. Lek har räddat Elefanter från skogsindustrin och turismen. I skogsindustrin tvingas elefanterna äta amfetamin för att orka jobba dygnet runt.
Jag läste om en av elefanterna på reservatet som heter Jokia och hade räddats från just skogsindustrin. Hon hade varit gravid och tvingades jobba dygnet runt och födde medan hon drog en stock uppför en backe. Hennes baby dog i fallet! Jokia tappade livsgnistan helt och arbetarna lyckades inte få henne att arbeta och sålde Jokia till reservatet. Jokia var vid det tillfället helt blind då arbetarna brukade roa sig med att skjuta med slangbella på hennes ögon. 

Att använda elefanter i skogsindustrin förbjöds egentligen 1989 men uppe i norr orkar inte polisen åka och man använder elefanterna lika mycket som tidigare där. Inom turismen är det fortfarande vanligt med trekking och annan underhållning av elefanter.

Mina två barn valde att åka till det här reservatet för att se hur det ser ut och hur de tas om hand.
Elefanterna lever i ett lugn där turister får klä sig likadant som de som jobbar där, hjälpa till att fixa i ordning mat till elefanterna, promenera med dem ner till vattnet där de badas. Det är svårt att veta hur elefanterna med sina trauman mår i den här konstellationen och om det är tillräckligt bra för elefanterna med den formen av turism, men jag förstår att pengar måste in för att kunna köpa mer mark och rädda fler elefanter. De har å detta sätt fått en andra chans här i livet.

Nu ska man ha klart för sig att Phajaan inte bara gäller elefanter. Det gäller alla vilda djur i fångenskap som används till turister.
Tigrar som tas från sina mammor när de är väldigt små, bärs runt och fotas med turister i flera timmar om dagen. Visar de minsta lilla aggression blir de misshandlade och även turisterna uppmanas att göra detsamma om de visar minsta lilla motsträvighet. Även när de blivit större används de för fotografering och på vissa ställen promenera med turister. Drogade och rädda för att bli slagna.
Resten av sin tid tillbringar de i små burar med betonggolv.
Inga undantag!!!
Bara i Thailand är det över 800 tigrar som hålls i fångenskap, misshandlas och används till turister idag.

Makakern är en populär apa i asien för dans och underhållning. Halskedjan sätter man fast när de är mycket små och den växer oftast in i skinnet med plågsamma infektioner som följd. För att inte riskera att apan biter någon turist drar man ut tänderna. Även här används misshandel för att få apan att lyda.
Även andra arter som Instängda havsdjur som flockas av människor, sengångare mm används för att roa turister.

Det är oerhört viktigt att inte gynna något av detta och aldrig betala för några sekunder med dessa vilda djur.

Nu trodde jag det slutade där och att Sverige kanske skulle vara lite bättre även fast mina djurparksbesök här inte alltid varit till djurens bästa. Jag upptäckte att även vår djurpark som tillhandahåller delfiner är en del i skräck och död. Jag fick genast ångest och skuldkänslor över att jag en gång i tiden varit där och förmodligen förundrats av delfinerna som alla de andra besökarna.

Jag fick veta att det finns två varianter till hur delfiner kommer till ett delfinarium: 
Den ena är jakten ute i det vilda som består i att delfinerna jagas av högljudda racerbåtar och jagas in till grunt vatten. Där väljer man ut vilka delfiner man vill ha och halar upp dem med nät i båten. Vissa delfiner har under jakten fått in vatten i blåshålet och dör senare av lunginflammation, även många av de delfiner som man dragit upp i båtarna dör under transporten till delfinariet pga. Stress o trauma.

Andra sättet är att delfinerna föds i fångenskap vilket inte heller är hälsosamt och komplikationsfritt både gällande yta och klor. I naturligt tillstånd simmar delfiner över 100 km om dagen, våra bassänger kan aldrig matcha det.
Fångenskapen resulterar i hudbesvär, svamp i blåshålet, viktförlust, antisocialt beteende, aggression och magsår av stress. De blir inte lika gamla som om de skulle ha levt i det vilda.

Även Kolmården har varit delaktiga i viltfångsten fram till mitten av 90-talet och över 60 delfiner har dött sedan öppningen. För att undvika konflikter, aggressioner, stress och mobbing så medicineras oftast delfinerna för att undvika slagsmål.

Idag har jag förlikat mig med att man gör saker i okunskap, det viktiga nu är att sprida kunskapen och kunna välja bort det som gynnar fortsatta jakter, misshandel och trauman på våra vilda djur, hitta sätt som främjar ekonomin i länder som gör att det blir viktigare att skydda och bevara liv i dess naturliga tillstånd.

Fotona ovan är från Naturreservatet i Chiang Mai.
Googla gärna på Phajaan för bilder och mer info om vilda djur och turism.

Källor:
Camilla Wennström, egna erfarenheter och författare till text.

WAP,
www.worldanimalprotection.se/nyheter/att-krossa-en-elefants-livsvilja (2021-05-23) av Therese Lilliesköld (hämtad 2021-10-22)

WAP,
www.worldanimalprotection.se/vilda-djur-inte-underhallning#slice-2 (Hämtad 20211022)

National Geographic (publicerad 20190617) av Mats Larsson,
https://www.expressen.se/nyheter/djurturismens-morka-baksida/

Natursidan, (20130415) av Ville Frisk,
www.natursidan.se/nyheter/har-kan-elefanter-vara-elefanter/ (Hämtad 20211022).

Djurrättsalliansen, djurrattsalliansen.se/djurens-situation/underhallning/delfinarier/ (Hämtad 211022)

Wikipedia, en.wikipedia.org/wiki/Elephant_crushing (Hämtad 20211022)
 
]]>